"SJÖSÄTTNING!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"

Vintern är till ända, äntligen. Att få sova på morgonen är något jag gillar, oftast förbjudet skönt. Men som för andra innebär en sovmorgon att få sussa till 8,30. Pga min ålder brukar dock den samma ta ut sin rätt och tvinga mig att rusa upp ur bädden trots ett tillstånd av KOMA!

Denna vårdag vaknade jag dock av annan anledning, äntligen var det dags för sjösättning av vår och andra medlemmars båtar nere på RBK`s varv vid Ulvsunda. Något som fick mig att skynda på morgonrutinerna ytterligare. Strax efter 8 befann jag mig därför på klubbvarvet med bensin till "OLE" inskaffad i dunk. Vid denna min något sena ankomst hade redan ett flertal båtar fått känna av böljornas smekningar emot skroven.


Som en av de sista båtarna denna soliga vårdag lyfte så Benny med trucken vår båt och placerade den på slipen. Just detta att vi var bland de sista gjorde att jag fick chansen att plåta många av de andras båtar. Inte att förglömma byggvakternas kommentarer vid otaliga startförsök på sömniga utombordare. "HAN HAR INTE DEN RÄTTA KNYCKEN"! De flesta om än inte alla startade dock till slut. Vissa gjorde det dock inte.


En mängd bilder blev det i alla fall och dessa kan ses nedan. Vissa med text, andra utan. Vissa i färg och andra pga underliga knappar på kameran i en form av svart-vitt...

RBK´s ytterligt beläste "skeppare" såg lycklig ut,

tacka för det han boklåda flöt.

medan "Lord Nelson" ja kanske inte, men skeppare o gast på Hurleyn

förlitade sig på paddlar och ej "rätta knycken"

"Ja så var det detta med den "rätta knycken"

"Kaffe o krovkön var lika intensiv som kön till slipen!!!"

"Captain Jan" alias han med "Bogserbåten, han på Å... på g efter Körv!"

"Ja åså Jan Siewert som självklart var maximalt engagerad i sin telefon,

snarare än i sjösättningen"

Slutligen flöt även "Bertram"(kanske från en Hasse & Tage revy-Fingal)

RBK´s egen långbåts skeppare har krymt på längden o skaffat Folka,

här uppenbart glad över att hon flöt.

Lasses Nimbus flöt om än i black n white

Här var det vår BRISA nästan sjösatt pga HÖGVATTEN.

Vattenståndet var denna vår så högt att stora delar av varvsplanen var översvämmad.

Äntligen dags för vår s/y submissive att få komma i sjön

och låta sitt skrov smekas av böljorna.

Vår båt undkom sjösättning om än med vissa blessyrer av trist slag,

relingslisten kom i kläm och skadades på babord sida vilket gör att den behöver bytas!

Det visade sig att Hurley´ns kapare inte ville paddla till RBK hamn

varför han sökte bogseringsassistans.

Självfallet ställde undertecknad o submissive upp. Blir det båten i bärgarlön månn tro.

Framme i trygga hamnen stod min älskade LL(captain) o Leonella och väntade på oss.

Åter vår och på trygg hamnplats i väntan på sommarens segelturer.

Söndag / solen skiner vilket gör att efter vår pannkaks-lunch det blir en tur till RBK-hamn där riggen skall justeras och kanske, kanske det blir en liten segeltur på grodhavet som invigning av denna sommar.

"ÄNTLIGEN VÅR"

Trots snöväder och annat var det enligt almenackan åter vår. Med andra ord snart dags för nya äventyr på böljorna. Ännu låg hon där på varvet översnöad. Många kommentarer hade fällts pga att jag inte som andra båtägare täckt henne med pressenningar. Detta visade sig negativt i så form att vatten stod upp till durkarna inne i båten. Något somd ock löste sig genom en effektiv pump. Ett inbrott hade gjort att en del verktyg fått fötter.

Nu var det i alla fall dags snart varför jag bland annat monterat ett nytt fall till storseglet (behövligt efter att det gamla gått av) samt en sprayhood. Vet ännu inte om nyttan av densamma men har jag nu fått tag på en kan jag lika gärna använda den på båten.

Idag väntar ett klubbmöte i afton och på lördag skall vår båt åter få känna havet under sig. Med andra ord dags för sjösättning.

RBK 90 år!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Börjar våren nu? Det är Vårdagsjämningen och våren ska enl almenackan vara här. Men var fan tog den egentligen vägen? Tja RBKs 90 års jubileum kan kanske tolkas som ett vårtecken.

"The Long Lost Boy´s" samt ett par RBK linslusar.

Stllmästaregården invaderades så av RBKs medlemmar på mer eller mindre direkt anmaning av RBKs officiella "Party organisers". Två av dessa uppklädda till tänderna(skulle kanske delta i någon välregiserad seglarfars från 30-talet) fanns på plats i entren och bokade av gästerna.

Någon form av flytande starter serverades innan vi tog plats vid borden för att avnjuta middagen-hmm supe´n.

"Fler RBK medlemmar dre flesta av mig av okänd arat o härkomst"

I ena ringhörnan hyggligt väl förtöjda återfanns "The Lost Boys" som gjorde sitt i att traktera ett flertal olika instrument. (ska vi låna gurorna och köra en av våra låtar? var Jannes kommentar över bordet).

"fler RBKare av samma sort"

Förrätt/ SKAGENRÖRA med toast och LÄTTRÖKTA RÄK!! Otroligt gott, banne mig underbart men varför i helvete kalla det Toast Skagen, när den naturliga räksmaken delvis trollats bort.

"Ännu fler"
Varmrätt/ Hmmm Pappa Nisses svampsås med Mamma Elsas kalvstek.


"för mig känd Bogserare-Janne med Mö"

Dessert/ skitgod gegga med glass och hallon och chocklad i kopp. Geggan o Chockladen togs snabbt över av mina resp bordsdamer, medan hallonsylten inmundigades av undertecknad.


Hmmm med anra ord en på et hela taget mycket god middag med för mig vissa frågetecken...


"Ordf Thomas" vältalig som vanligt.

Det var så dags för Thomas Ordf att hålla tal, med eloger till höger och vänster(läs styrbord o babord).


"Mitt Hjärtas DAM"

s/y brisa - yamaha

Dags att kryssa med goda vänner till Helsinki. Eftersom jag aldrig varit i detta grannlands huvudstad såg jag självfallet fram emot detta. Ja det gjorde Lise-Lott självfallet också. Efter en längre tids mailande med "Tompa" of Helsinki blev det slutligen bestämt att denne man skulle överta vår Västbris. S/Y Brisa skulle byta inte enbart hemmahamn utan också hemmaland. Med andra ord skulle hon i fortsättningen segla under finsk flagga.

Så där steg vi av Ketchuplines färja Gabriella i Helsinki och på kajen stod en taxi och väntade oss. Bakom ratten återfanns Tompa! Som omedelbart körde oss till sin hemadress där vi fick beskåda bytesobjektet.

EN Motorcykel av märke Yamaha FJ1200. Cykeln var blank och svart som natten, dessutom verkade den fungera nästan perfekt med endast mindre reparationer i antågande.

Efter några timmars flanerande i Helsinki, med uppehåll för fika och besök i ett flertal butiker var det så dags för mig att åter möta denne Tompa. Han hade lovat att leverera motorcykeln vid färjan så vi kunde ta med den hem.

På utsatt klockslag dök han så upp och drog sin sista repa på hojen innan det var dags för mig att ta över och köra in i kön till färjan. Regnet och kylan tillhörde otrevligheterna men till slut var vi båda ombord.

Kvällen ägnades ombord på färjan till god mat och dans innan det var dags att koja. Med morgonen kom så återkomsten till Sthlm. I god tid gick jag ner till bildäck bara för att finna att Yamman inte alls ville starta. Batteriet var TOMT. Dessutom hade kopplingen lagt av.

Startkablar löste det ena av dessa problem medan det andra skapade större problem som dock slutligen löste sig. Fick lite knuffhjälp och sedan var jag på rull med den stora motorcykeln. redan vi första stoppljuset(rött) infann sig problem som löste genom att jag helt sonika negligerade detta och försiktigt körde emot rött.

Resten av resan genom staden gick smärtfritt och på grön zon fram till att cykeln parkerades utanför vårt hus.

slutet gott allting gott. Inom ett par veckor lär så Tompa dyka upp och med egna ögon se vad han fått som inbyte på sin fina motorcykel. Det är bara för mig att hoppas att han blir lika nöjd som jag är....

Till våren räknar jag dock med att kunna sälja hojen som är allt för dyrbar och stor för att passa undertecknad.

poff

"Höst-kyla-depressioner-vinter-kallt-fy"

Så var det åter dags för några rader svammel om våra båtar och s/y submissive i huvudsak.

Förra helgen var det så dags, tidigt på morgonen dagen före anlände undertecknad ensam till RBK´s eminenta hamn. En hamn som redan decimerats på ett stort antal båtar. Dimman låg som ett megatjockt duntäcke över fjärden, däcket och sittbrunnens teak durkar var fuktiga. En koll i Ole´s tankar påvisade viss brist på bränsle, varvid jag med dunk i handen tog mig till Preem macken. Denna mack ståtar med vad jag som koffein-addict anser vara ett underbart gott kaffe.

Just denna dag fick de förutom den obligatoriska kaffemuggen (med kaffe) också sälja ett par liter bensin. Väl tillbaka vid båten hade dimman lättat avsevärt. Tanken fylldes och Ole startade lydigt på andra rycket.

Vattnet låg som en spegel och det var kallt som fan när vi stävade ut från sommarens trygga hamn på väg mot det okända. Denna arla morgon var jag och s/y submissive nästan ensamma på sjön. En motorbåt kom med hög fart emot mig och skapade en mängd onödigt stora vågor, vi var ju ensamma så han hade kunna gira ett par grader alt sänkt farten en smula.

En ketchriggad seglebåt på omkring 35ft sen var det slut på sjöfararna denna morgon.

Anlände så till Ulvsunda och lade till vid bryggan. Nu var det mast och rigg som skulle monteras ned innan morgondagens upptagning.

Fick aktiv hjälp av en skånsk seglarkollega vilket gjorde det hela enkelt och smärtfritt.

De ligger där sida vid sida som om det var en kyrkogård, ytterst deprimerande i mina ögon. Samtidigt har båtupptagningen denna höst inneburit mera jobb för undertecknad. Lasse var som väntat först på plan med sin Nimbus som åter fick ett axelbrott samt behövde konserveras inför vinterns fasor.

En negligerad Brunette ska få viss omvårdnad efter en liten diskussion med dess Kapten.

Ja så dök då ytterligare en båt i vårt rederi, som tycks växa så det knakar. Avsikten var att på sikt finna en "dinge" (mindre roddbåt lämplig att ta sig ut till bojliggande segelbåt).

Hmm nu blev det inte riktigt så, istället kunde jag efter att ha assisterat en Cheva ägare inkassera en mycket liten sportbåt gjorde förutombordare modell 20-40 hkr. Kanske kan den funka som dinge, vem vet innan vi testat.

Hade redan tidigare kollat just den båten, och fallit på designen av ratten. Den är bara så cult-cool. Återstår att se vad som gömmer sig för underliga båtkvaliteter under all skit och smuts.

mer om denna lilla båt kommer.

I morgon ska vi ut på Oceanen och segla till fjärran land på en kryssning. Suomi skall visst landet heta, vad nu detta kan innebära. Har hört talas om att det ska handla om Vodka, Knivar och....

back to the future, eller tvärt om

"Capatin MATS"- "s/y macelina" fick lämna trygga bryggan och känna av böljorna o vinden (den senare var det inte mycket bevänt med dock) under en kort segeltur denna sommar.

"s/y submissive" ligger stilla vid bryggan. Det tycks som om ingen brytt sig om henne på evigheter och nu är hösten i antågande. Något som blev tydligt i och med att klubben anmodade sina medlemmar att sluta upp kring städdagen på varvet. En mängd RBK-medlemmar fanns på plats och röjde upp planen efter bästa förmåga. Mängder av skrämp slängdes i en kontainer men samtidigt var det lite av Martin Ljungs sång/monolog. citat: en del var prima virke, det lade jag för mig.

Med andra ord dök sakleteraren upp i flera av oss, undertecknad inräknad som plötsligt fann sig vara ägare till en rejäl grind i galvaniserat stål. Annan medlem lade beslag på ett tvättråg! I mitt fall innebar detta lån av Kenneth´s båtkärra för vidare transport av grinden till Söbben/Orust där den ska monteras upp under kommande sommar.

RBK´s medlemmar i full färd att städa varvsområdet, tja eller stå i fika kö.

Höll just på att glömma den låda som Janne så vänligt upplyste undertecknad om. En trälåda med namnet "MY" målad på ovansidan. Tidigare medlemen Kosty Hallquist hade tillverkat denna och fyllt den med saker som han använde till sin båt "S/Y MY" en Amigo 23,a. Nu kunde den i min ägo fortsätta sitt liv som pryllåda till just en Amigo-båt.

I lådan åerfanns väl inoljade stödplattor till en ställning, målarburkar, penslar, oljekanna och lite annat smått och gott. Allt i en perfekt ordning. Önskar att prylarna kunde berätta vad som skett genom åren. Alldeles säkert finns det en och annan skröna. Tack!

Måste lägga in bilden från en solig dag på RBK´s ljugar-veranda/ponton.

I RBK´s hamn har redan flera av "s/y submissives" grannar flyttat till sitt vinterhotell vid Ulvsunda. Solen skiner men vinden är inte längre så där härligt varm och skön. Ska hon ännu en gång denna säsong få glida ut på öppet vatten och känna hur seglen fylls av vinden.

Ibland går tidenf fort och bromsarna tycks saknas, efter en trög start ökade farten betydligt vilket gjorde att vi för en dryg vecka sedan fann oss vara innehavare av ett alldeles eget litet paradis. Placerat omkring 200 meter från en vacker vik på Orust. Något som stört våra för den gångna sommaren planerade segelturer men även förändrat kommande utflykter med vår Amigo.

"paradiset" mao Söbben!!

Inför kommande sommar har vi därför tänkt att "s/y submissive" ska få en ny hemmahamn, endast 2 km från den plats där hon och hennes systrar föddes på Carl Anderssons ritbord. Där i viken ska hon kunna finna vila vid en boj som skall vara hennes nya hemmahamn.

I och med detta kommer en om inte långsegling så i alla fall en "kort" långsegling att äga rum under försommaren 2010, då hon skall seglas från RBK´s trygga hamn vidare ner längs kusten för att fortsätta upp till Orust. En segling som troligen kommer ta ett par veckor i anspråk. Men självfallet kommer bli intressanta.

Vår senaste vecka har inneburit en massa trädgårdsarbete just på Söbben, en del av det för att vi ska kunna lägga upp vår Vindö 28 i trädgården. För närvarande finnes ett antal kubikmeter ved lagrad just där Vindön skall placeras, denna ska därför flyttas till ett av fastighetens övriga vedförråd (3 st).

Även hon fick ett besök där hela sorgligheten (Vindön) kollades av lite mera noggrannt denna gång. Klart står att övre borden på båda sidor behöver bytas ut, akterdäcket har klara likheter med ett vått läskpapper eller varför inte toapapper(mjukt ruttet). Sittbrunnsluckorna lämnar mycket att önska, men i övrigt tycker i alla fall jag att det inte ser så allvarligt ut. Jo just det masten i trä tycks ha gått hädan där den legat lagrad på Vindö-marin. Trist men ett faktum som gör att en ny mast och rigg måste anskaffas.

Under vår västkusttur hann vi även göra ett besök i Göteborgs skärgård och därmed sagt Öckerö-Hönö. Det var ju här som Amgiobåtarna byggdes av min far. Där det huvudsakliga varvet en gång låg, finns numera ett kurscentrum ägt av Missionsförbundet. Ja de har faktiskt haft den goda smaken att även ha en gästhamn där. Alla de gamla varvsbyggnaderna revs för länge sedan.

Min fars verksamhet flyttade så till Hönö-Röd. Skylten hängdes upp. På detta gamla varv byggdes troligen inga eller ett fåtal Amigo båtar, men här byggdes istället ett antal mindre fiskebåtar kallade "Arksund 30-31-32" . Hur många av dessa båtar som byggdes har jag dock ännu ingen aning om, efterforskningarna fortsätter dock.

Vid pappas död såldes verksamheten till en av hans gubbar som dock för en tid sedan sålde magasinet vidare. Skylten hängde dock kvar vid vårt besök, och efter samtal med nuvarande ägaren stod det klart att jag skulle få överta denna gamla skylt som ett kalla det sista minne av min far.

"mer bloggande på Grodhavet"

21 aug

Ja så var det fredag och till denna dag hade SMHI lovat underbart soligt väder. Nu är det defenetivt så att någon av oss snabbast möjligt borde skrota denna myndighet då de ALLTID berättar om vädret som inte ska bli verklighet utan någon helt annan skröna. Hur vi än tittade ut genom vårt lägehetsfönster såg vi inte annat än trist grått regnigt väder så långt ögat nu nådde över hustaken. Efter ett besök hos vår båt vid Rålis beslöt vi att stanna hemma och sura över den uteblivna fina helgen.

Med lördagen kom just det väder SMHI inte lovat oss, grått, regn o trist i största allmänhet. Värmeböljan visade sig vad jag förstod bestå i bränder utanför Athen i Grekland och hade föga med Stockholms skärgård o Grodhavet att göra. Sent omsider dök dock solen upp och vi skyndade oss ner till Rålis.

Snart hade vi lossat tamparna och var på väg ut på Grodhavet s/y submissive´s för riktades mot Jungfruholmen. Vårt senaste besök hos Göta Segelsällskap hade gett mersmak så detta blev vårt etappmål.

// Göta Segel Sällskap - ståtar med fin klubbhus vägg där till och med en halvnaken dam har sin plats//

Väl anlända höll solen på att gå ner som Kapten på skutan beställdes middag. Det blev en kulinarisk smakupplevelse bestående av "Sweet patatoes and genuine Swedish meatballs" till denna supe serverades vitt vin.

Snart hade vi intagit kojerna ombord, men hade en smula svårt att somna då temperaturen inne i vår ruff inte var riktigt angenäm. slutligen övertog dock tröttheten. poff....

Vi hade somnat i förhoppningen att söndagen skulle bli vacker och det blev den! s/y submissive styrde åter ut på Grodhavet nu i en annan rutt än den vi oftast tagit, vi styrde mot RBKs varv vid Ulvsunda och fick därmed chansen att se en ny del av Grodhavet.

Stenkajen från anno datsumal, fritidsbåthamnar, varvsområden blandade med natur av det yviga slaget och i bakgrunden dessa förbannade HÖGHUS. Tja kontrasterna var stora och vidare analys av detta sceneri går utanpå mitt förstånd.

// flytande vrak utan motor av okänt fabrikat//

Dags för ännu en kulinarisk smakupplevelse i form av "Sweet potatoes and fish-balls" serverat med det vita vinet som fanns kvar i Låddan! Mumma den saken e klar där vi låg vid stenkajen och beundrade utsikten omkring oss. Allt från lyxbåtar till flytande vrak fanns att betrakta, ja och så de där jäkla höghusen förståss.

// eftermaten paus vid stenkaj//

Vi lade sålunda mätta och belåtna ut från kaj och styrde fören hemåt, bara för att efter en timmas seglats väckas av en ilsken telefonsignal.

Hjälp vi har fått bensinstopp innan Västerbron på väg hem, sa Brittmarie o Björn. Redan när jag såg deras namn på min telefondisplay befarade jag att något gått sönder på deras båt. Men så var inte fallet. För att komma fram fortare startades därför vår trogne "OLE" och snart var vi framme vid de nödställda och kunde förse dem med det dyrbara svråfunna bränslet till som skulle få deras båt att ta dem till vår trygga hemmahamn.

Strax efter inkom även vi, bara för att se en Kapten Mats skynda över bryggorna. Akter om oss låg ett grått täcke på himlen. Hmmm. Ett par timmar senare återsåg vi Kapten Mats och hans besättning då de lagt till vid bryggan.

// Kapten Mats stävar in mot kaj//

-Det började regna var hans kommentar!

För egen del hade vi planerat en liten kräftskiva vid Rålis men regnet fick oss att snabbt revidera denna planering och istället besluta om kräftskiva i hemmets lugna vrå.

En skön helg var slut trots SMHI´s blunder.

Vad de än lovat sken solen på måndagen, för vår del innebar det jobb. I mitt fall avhämtande av renoverad startmotor till en båtkund, besök hos Biltema på Värmdö ( enda Biltema jag hittar till i Sthlm med omnejd frånräknat den i Uppsala). Slutfasen på Aston mekandet gjordes och efter detta var det äntligen dags för besök på Rålis.

På vägen dit hämtades Liselott från hennes jobb. Ja just var en snabbis hos "Trassel och Tråg" eller hmmm Tackel & Tåg på Skeppsholmen där en beg länspump shoppades. På plats i vår båt visade sig självfallet denna pump ha gett upp livet för år sedan. Istället tog jag itu med Brittmaries båt igen och inte att förglömma en rejäl titt på Lasses bolmande Ebersprächer. den bolmade när jag lämnade båten också.

Så bar det av hemåt med diverse "umligtung" en av dem till Djurgården där startmotorn avlämnades till Herr Erik, för aftonen klädd i bomullspyjamas av tidigt snitt, men ändock leende. Vår hemresa fortsatte så ut till Segelsällskapet Vikings varvsområde.

-Se där ligger en Amigo 23a!!! Förvåningen blandad med glädje var total. Där låg en vinröd A23 till synes övergiven. Självfallet gjorde min nyfikenhet att jag olovandes tog mig ombord för att kika på "orginalgardinerna" men också för att finna ett svar på vem ägaren var. Båda dessa genomfördes och en stund senare hade jag glädjen att prata med Gunnar som varit medlem i detta segelsällskap sedan 1961. Nu hade han pga av sjukdom inte kunna sätta båten i sjön denna sommar och hans son visade inga tecken på att vilja segla henne. Lovade i alla fall att se till henne under kommande vecka. Mer om denna Amigo 23 och hennes ägare som nu var 74 och hade seglat sedan han var barn kommer med stor säkerhet i denna blogg.

//Amigo 23-323 (mao en av de sista 50 som byggdes)//

Nu som Bert- tack och hej leverpastej...