Sålunda kom jag in på hans kontor där ena väggen var fylld modellbilar! Övriga väggar pryddes av artister, bilar, båtar och gitarrer!
Eftersom väggarna inte tycktes räcka till hade även taket prytts med souvenirer från ett par världsberömda band. The Spotnicks och The Shadows prydde med t-shirts taket. 
Ute i verkstadshallen återfann jag en ägare och dennes Vindö 40 som vad jag kunde se fått utstå minst lika taskig behandling som vår Vindö 28. Misstänker att en mängd arbetstimmar kommer att behövas innan denna vackra båt återuppstår.
Gården av fylld med olika båtar i väntan på reparationer eller renoveringar. Ja några visade sig vara färdiga vilket var trevligt att se.
Inne i hallen återfanns denna julle som doftade av ny lack.
Så långt stämde intressebilden överens, men hu i helsike Mats kunde välja att köra en Zigenarexpress (MB) går utanpå mitt förstånd. Inte en mm ädelträ i den inte, enbart fotograferat trä överfört till plastdekorationer.
Vi har nu hunnit fram till November och ett nytt besök på Söbben, bla för upptagning av vår kära båt. Solen sken mysigt även om det kändes en smula småkallt när jag lossade förtöjningarna till bryggan och styrde henne över till den andra kajen där upptagningen skulle ske. Sedan styrde jag hem för att hämta lite assistans i form av min Älskade Liselott samt Calle (kusinbarn). När vi så kom åter till Marinan visade sig Tomas redan ha både riggat av båten samt lyft henne.
När vi anlände var han i full färd att avlägsna havets alla läckerheter i form av decimeterlånga Sjögurkor samt musslor som bosatt sig på vårt skrov. Medelst skrapa och högtryckstvätt rensades skrovet innan maskinen förde vår båt till sin p-plats.
Med S/Y Submissive liggande tryggt på land tog vi så oss an problemet att hämta hem vår lilla M/S Ding-e samt vår nyförvärvade Eka. Motorbåten innebar inga större problem, så snart den tömts på vatten. Problem uppstod dock med den stäveka som vi fått oss till skänks. Dels för att hon läcker vatten som ett såll, spruckna bord. Vilket gjorde att också när hon var tömd på allt lagrat vatten vägde hon bly. Bordläggningen hade sugit åt sig mängder vatten.
Allt nog slutligen fanns båda våra småbåtar på plats utanför huset. Slutet gott allting gott.
Självfallet kommer mera den dag andan faller på, för det lär den ju göra...
Vär tillbaka vid Marinan visade sig att Tomas redan riggat av samt lyft båten och nu var i full färd att skrapa och högtryckstvätta skrovet. Han meddelade även att vi nu hade Årsrekordet i storvuxna "SjöGurkor" och blåmusslor som funnit sin boplats.
Jösses jäklar så hennes botten såg ut, vilket i praktiken skulle innebära en förlust av mer än 1 knop troligen flera vid eventuell seglats. Vissa av gurkorna var över decimetern långa. All denna vegetation avslöjade att vi seglat alldeles åt helvete för lite denna sommar.
Åter vår och på trygg hamnplats i väntan på sommarens segelturer.
