Så var det äntligen dags, hela vintern har vi planerat vårt båtprojekt i teorin, men nu är det som sagt IRL som gäller.
A23/220 är slutbetald vilket för mig och Captain Lise-Lott innebär att båten på ett eller annat sätt skall monteras sammans för att bli den tänkta enheten, detta utan byggbeskrivning då vår båt inte kommer från Revell/Monogram men lik förb... är en byggsats.
Ett antal lådor fyllda med diverse saker skall tillsammans med den stora delen(skrov-däck) båten bli till en färdig användbar och helst estetiskt acceptabel enhet. Faktum är att vi ju köpt 1800 kg byggsats.Utan bygganvisning kan vissa problem uppstå. "Aha, där ser skruvhålen ut att passa-då bör den detaljen sitta där. Vilket i värsta fall skulle kunna innebära att skotvinchar och knapar hamnar inne i förpiken.
Denna form av byggsats utan bygganvisning är på intet sätt ett okänt begrepp för mig. Under min sk karriär som bilnörd har ajg vid ett flertal tillfälllen anförtrotts eller blivit ägare till ett par kärror lösa delar samt upplysningen att detta är minsann en fin automobil. Något som resulterat i bland en helvetes massa jobb slutprodukter i form av en Plymouth 1931, ett antal Mustanger för att inte glömma säkert tjugo engelska vagnar. Alla byggsatser som blivit till bilar.
När det nu gäller Amigo båtar är jag dock till stor del novis då det är omkring 30 år sedan jag sist aktivt höll på med dylika tingestar.
Var skotvincharna skall monteras är inga problem, men annat kan skapa dem. Riggen skall ju monteras då jag har en svag aning om att A23/220 liksom andra Amigo-båtar använder i huvudsak segel, mast o rigg för framdrivning.
Således började jag fundera kring denna rigg och dess infästningar i däcket. Jag sökte med ljus och LED-ficklampa efter gamla hål men fann självfallet inga. Sökandet i lådorna gav dock 4 u-formade bultar i rostfritt. Men var i helsike skulle de sitta.
Då vår avsikt (i samspråk med Mats) är att få skrovet klart - sjösätta- för att sedan med hjälp av motor färdas till Rålambshovs Båtklubb vid Västerbron och där få en helsikes massa assistans av Mats denne trevlige Amigo-ägare med rigg och segel ansåg jag att alla fästpunkter för den samma borde vara klara.
Samme man (troligen sk Amigo-nörd) upplyste dock per telefon var hålen stod att finna. I vårt fall med nytt teakdäck, var ju alla hål igensatta av detta ovanifrån. Från att ha varit en upprättstående, gående varelse tvingades jag förvandla mig till en ormmänniska och medelst ringlande, hasande ålande rörelser och ficklampa i handen söka på däckets undersida. Eureka, jag fann mycket riktigt hålen, så nu återstår att borra upp dem underifrån och montera riggbeslagen.
Snålblåsten hade nu satt in runt Värmdö, eller också var det min inbyggda värme som slutat att fungera. Jag frös i alla fall om fingrarna vilket inte kändes allt för inspirerande.Papper o penna användes för att skriva ner allt viktigt och oviktigt att komma ihåg. Mått på olika delar som msåte tillverkas osv.
När jag ändå var runt och kröp i alla skrymsler fann jag också ett flertal slangar motnerade vid genomförningar i däck. -Hmm hur har de tänkt att dessa ska vara monterade? Efter inte allt för lång stund kom jag på lösningen. Men i vår A23a liksom troligen i andras har farsan & co först gjort ett skrov o däck i hopp om att det ska flyta och vara helt tätt, för att sedan borra en massa hål som gör att båten lik förbannat kan läcka som ett såll. Nu gäller det för oss att täppa igen dessa så inte olyckan är framme.
Med bland alla saker i lådorna till vår båt fanns så även en makalös manick. Helt klart är att den varit monterad på ruffskottet i sittbrunnen. En svart låda med två displayfönster på.
Philips AP NAvigator står det på manicken och måste med stor säkerhet ha kostat en förmögenhet påden tiden det begav sig. Kan detta vara en föregångare till dagens GPS. Mina radiotekniska kunskaper inser att det kan vara något i stil med de DECCA navigatorer som fanns på fartyg under min ungdom/sjömanstid. Men hur i helsike får man en dylik att fungera? Kan den i såfall vara till någon hjälp ombord på A23/220?
Inne i ruffen inser jag att någonstans tappade Storebro Båtbyggareskola en eller flera av sugarna. Ett av de troligen tänkta längsgående skåpen lyser med sin frånvaro, likaså många andra detaljer. Förpiken tycks vara helt färdig, kojerna med sina lådor och delar av det som ska vara ett pentry.
Men annat tycks saknas. Återstår att jag förvandlar mig själv till snickare och försöker göra färdigt. Dessutom skulle det vara trevligt om rufftaket och sidorna var klädda med trä istället för en sådan där grå-vit isolermatta. Hmm något för kommande höst-vinter-vår.
Att bygga ett elssystem till vår båt finns också på projektlistan som ett rödmärkt MÅSTE! Det gamla har kasserats helt. Allt som återstår är en liten instrumentpanel med några trasiga knappar på.Återstår att skapa ett helt nytt system, som skall funka för våra behov. Ormmänniskan får lockas fram för att slingar sig med massor av sladdar, kontakter, lampor och annat som skall till. I dagens båtvärld har ju även en mängd radiotekniska prylar sin plats ombord, gemensamt för dem är att de behöver ström i massor. Bort är tiden då ett par lanternor och en liten 5 watts ruffbelysning var hela systemet i en båt. Nu blir det att montera ett kraftfullt batteri i båten.
Ett problem med detta är att vårt norska Kärnkraftverk "Ole Trollslända" inte har kapacitet nog att ladda dylika. Har därför insett att vi troligen kommer att behöva ytterligare ett reservaggregat. Undrar om jag möjligen kan montera detta där en gång Vire-7 huserat och om det i så fall får kylluft tillräckligt.
GPS! denna manick som vi alla tycks behöva ombord. I bilen har jag en pappersupplaga av den somf unkar utmärkt, men nu har jag anskaffat en sk GPS-puck till min laptop. Ett stort antal sjökort finns inladdade, men rackarn vägrar fungera. Lösningen på detta problem vet jag inte var den gömt sig, men hoppas verkligen att finna den snarast.
Nog med tankar kring A23/220 för denna gång, ni med egna tankar och ideer hör gärna av er.
/MJ o Captain LL.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar